Den svenska förskolan står inför utmaningar, med ökande barnkullar där förskolans personal förväntas utföra fler och mer avancerade uppgifter, på kortare tid och med mindre utbildning. Ett sätt att möta utmaningen är genom digitala innovationer som gör det enklare med schemaläggning, rapportering och planering – det visar en rapport från Linn Eckeskog, fil dr vid Umeå universitet.

Den senaste omfattande utredningen av förskolans förutsättningar, uppdrag och utveckling genomfördes 1968-1972. Vid den tiden gick 10 procent av alla barn i förskolan; idag är motsvarande siffra 85 procent. Bland 4-5-åringar är andelen barn i förskola hela 95 procent.
 – 2020-talet blir sannolikt en period då den svenska förskolan genomgår stora förändringar, och tydligt är att den svenska förskolan kommer att behöva utvecklas och anpassas efter dessa nya villkor, säger Linn Eckeskog, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

I rapporten Flaskhalsar och läckor – några insikter om arbetet i förskolan tittar Linn Eckeskog närmare på de organisatoriska utmaningar som förskolor står inför. Här intervjuar hon rektorer och förskollärare från förskolor runt om i Sverige. Bland annat lyfter rapporten fram hur schemaläggning blir både en tidstjuv, ett stressmoment och en grund till missnöje medarbetare emellan.
 – Att förskollärare kliver ur den ordinarie verksamhet som de är utbildade för i syfte att lägga schema i program som de inte är utbildade för är ett av de största tids- och kompetensläckage som jag ser i verksamheterna.

”Att förskollärare kliver ur den ordinarie verksamhet som de är utbildade för i syfte att lägga schema i program som de inte är utbildade för är ett av de största tids- och kompetensläckage som jag ser i verksamheterna.”

I en verksamhet där arbetsbelastningen redan är hög bidrar ineffektiva system till stress, och i någon mån också till sjukskrivning och att kompetent personal lämnar förskolan. Det gäller såväl rektorer som förskollärare och barnskötare. Forskares intervjuer och enkäter visar att var fjärde rektor ligger i riskzonen för att utveckla utmattningssymptom, och förskollärare tillhör redan nu de mest sjukskrivna yrkes­grupperna. Särskilt utsatta är kvinnor. Planeringsverktyget Tempus har tagits fram i syfte att förenkla och effektivisera resursplanering, schemaläggning och närvarorapportering, och har idag över 200 000 användare runt om i Sverige.
 – Ett sätt att möta utmaningarna är genom innovationer, omstruktureringar och effektiviseringar som inte sker på bekostnad av personalen, sammanfattar Linn Eckeskog.